Studien utgår från nyckeltalet räntekänslighet som beskriver föreningens motståndskraft mot framtida ränteökningar, allt annat lika. Exempel: 5% räntekänslighet innebär att om räntan går upp 1 procentenhet behöver föreningen öka månadsavgiften med 5% för att täcka de högre räntekostnaderna. Medianvärdet i studien är 9,2%. En kombination av hög belåning och en låg avgiftsnivå ger hög räntekänslighet.
-Det är stor skillnad mellan föreningar. Ca 25% av föreningar är förhållandevis opåverkade av räntehöjningar medan ca 25%riskerar en mycket kraftig påverkan. Det motsvarar ca 250 000 faktiska hushåll i Sverige. Om man utgår från att 70% av alla boende dessutom har rörliga bolån är det många hushåll som kan få det riktigt tufft, säger Hampus Dahlstedt på allabrf.se.
För att kunna ta reda på räntekänsligheten i en bostadsrättsförening behöver man känna till föreningens totala skulder och totala årsavgifter. Genom att multiplicera totala skulder med en procentenhet, och därefter dividera med totala årsavgifter ser man hur mycket föreningen behöver höja årsavgiften om räntekostnaderna stiger med 1 procentenhet. I studien kategoriserar vi bostadsrättsföreningar i tre grupper:
-Kanske förvånande, men även små bostadsrättsföreningar med små lån, kan ha hög räntekänslighet på grund av att avgifterna är för låga. Många gånger ligger dessa mindre lån även på 100% rörligt vilket gör att månadsavgiften behöver höjas betydligt snabbare, säger Fredrik Johansson på allabrf.se.
50% av alla bostadsrättsföreningar har en räntekänslighet på mellan 5% och 15%. För dessa föreningar krävs det djupare analys av kompletterande ekonomiska nyckeltal och underhållsbehov för att förstå hur hög motståndskraft den individuella föreningen har mot framtida räntehöjningar.
-Att man får högre räntekostnader, betyder inte automatiskt att man behöver höja avgifterna. Förutom att förhandla om lånevillkoren, har de flesta föreningar en besparingspotential på ca 20-30% inom drift och förvaltning. Man kan även titta på att öka hyresintäkter som ofta har släpat efter, säger Fredrik Johansson på allabrf.se.
Svenska Dagbladet har skrivit om vår studie och här kan du läsa deras artikel på ämnet. Bild och grafik från Svenska Dagbladet:
Sitter du i styrelsen för en bostadsrättförening och vill veta mer om hur man räknar ut ränktekänslighet och vilka åtgärder som är bäst för er förening? Hör av dig till oss och ta reda på mer här.